Skrivet av Internationell ...
IKS har nyligen hållit en rad offentliga ingripanden i Brasilien, vilka vi kommer att ta upp i denna artikel. Det var tre offentliga möten i tre olika städer (Salvador da Bahía, Vitoria da Conquista (Bahía) och Sao Paolo) samt en presentation som följde efter en debatt på universitetet i Vitoria da Conquista, ordnat av ”möten för historiestuderanden i staten Bahía” (temat för detta möte var ”den sociala kampen och dess uttryck i historien”).
Rubriken för de offentliga mötena var: ”Konfronterat med kapitalismens dödskris, framtiden tillhör klasskampen” samt rubriken för presentationen på universitetet ”Ursprunget för den internationella Kommunistiska Vänstern och dess grundläggande kännetecken”.
Det var första gången som IKS har gjort ett sådant ingripande i Brasilien. Detta hade inte kunnat göras om vi inte hade fått god hjälp av sympatisörer på plats och i samarbete med den proletära brasilianska gruppen Opposisao Operario (Arbetar Oppositionen) (1), som organiserade de offentliga mötena.
För detta första offentliga ingripande i Brasilien, valde IKS teman som möjliggjorde för oss att så utförligt som möjligt uttrycka vår uppfattning om historien och nödvändigheten av den proletära revolutionen. Sålunda hade vi en gemensam presentation på tre offentliga möten, vilka finns på portugisiska på vår hemsida, vilka koncentrerade sig på följande frågor:
- precis som tidigare utsugande system som föregick kapitalismen, har kapitalismen aldrig varit något evigt produktionssätt;
- tidpunkten för kapitalismens störtande, något som bara kan genomföras av proletariatet – den enda revolutionära klassen i samhället, har passerats för länge sedan. Om arbetarklassen inte är förmögen att genomföra sin historiska uppgift, kommer den nuvarande situationen att leda till mänsklighetens undergång;
- de perspektiv som finns i den nuvarande situationen pekar mot en utveckling av klasskampen.
På ett offentligt möte i Salvador, hölls efter IKS presentation en presentation av gruppen ”Arbetar Oppositionen”. Denna presentation pekade i synnerhet på arbetarrådens centrala roll för arbetarklassen när det gäller att störta kapitalismen.
Vad det gäller temat i presentationen på universitetet , grundades den i allt väsentligt på en artikel som finns publicerad på vår hemsida, ”The Communist Left and the Marxist tradition”. Denna presentation var fokusera följande teman:
- vad som skiljer vänsterfraktionerna från andra organisationer som säger sig hävda marxismen;
- att den Kommunistiska vänstern aldrig har varit en enda organisation, utan utgjordes av flera grupper som alla uttryckte en historisk ansträngning av arbetarklassen för ett teoretiskt och politiskt klargörande;
- att bidragen från den Kommunistiska vänstern till proletariatets politiska och teoretiska arvegods är avsevärda och oersättliga.
För att bättre kunna presentera dessa möten tar vi inte upp dem var för sig, utan tar i stället upp de viktigaste frågeställningarna som kom upp i debatterna. Men innan vi gör det, vill vi framhålla betydelsen av en sådan händelse, dels för det stora antal deltagare på mötena men också för det livaktiga deltagandet i debatterna som vid varje tillfälle fortsatte långt utöver den tid som var planerad (de fortsatte så länge som vi tilläts att vara i lokalerna).
Lovande dynamik och deltagande
Det händer att också revolutionärerna själva blir överraskade av det stora intresse som deras ståndpunkter får vid ett givet tillfälle, även om de utgör den del av proletariatet som har det största förtroendet för den revolutionära kapaciteten hos sin klass, samt det faktum att större delen av proletariatet för ögonblicket inte omfattas av öppet revolutionära stämningar. Vi måste tillstå att vi blev mycket angenämt överraskade av storleken på deltagandet i så motto att den överskred den normala närvaron/stödet på de offentliga möten som IKS håller i städer där vi regelbundet håller möten. Nära ett hundratal personer deltog på tre offentliga möten. När vi hade en presentation om den Kommunistiska vänstern på universitet kom runt 260 personer, till en lokal som ser ut som en amfiteater, för att närvara vid den första delen av mötet. Mötet förlängdes och 80 personer stannade kvar tills vi måste lämna lokalen, och vi kunde inte besvara alla frågor som ställdes på grund av tidsbrist.
Det finns en rad fördelaktiga omständigheter för att ingripandet blev så framgångsrikt. Det första framträdandet av en internationell revolutionär organisation som inte existerar i Brasilien är uppenbarligen av en sådan natur att det på lokal nivå kan locka ett särskilt intresse. Dessutom fick de offentliga mötena en mycket god publicitet tack vare gruppen ”Arbetar Oppositionen” (OpOP), arbete antingen bara dem eller med våra sympatisörer, beroende på staden. Men även om tar hänsyn till sådana faktorer som att det fanns deltagare som hade ett mer akademiskt intresse, och alltså inte enbart politiskt, vilket gjorde att en del studenter och universitetslärare deltog i debatten om den kommunistiska vänstern, måste vi ändå säga att mötet på universitetet, vilket hade annonserats på grund av reglerna som gäller där, som en presentation av en historiker (2), fick denna debatt mer och mer formen av ett öppet politiskt möte som leddes av en av organisatörerna av debatten, Arbetar Oppositionen. IKS hade ett bokbord med IKS press vid ingången till amfiteatern.
I verkligheten är det så att framgången för våra möten till stor del beror på att i Brasilien finns det ett stort eko för en radikal kritik av samhället och dess demokratiska institutioner. Detta beror på att i detta land är den regering som styr dessa institutioner ledd av president Lula, den stora ”arbetarledaren” från vänstern som är ledare av PT (”Arbetarpartiet” som grundades 1980) och kopplad till fackföreningen CUT (Central Unico dos Trabalhadores, på svenska, ungefär, Arbetarnas enda Centralorganisation), som var den första ”oberoende” fackföreningen efter militärdiktaturens slut och grundades 1983.
Idag måste regeringsalliansen, Lula, PT och CUT, öppet ta på sig en roll där de går i spetsen för attackerna mot arbetarklassen, något som krävs i försvaret av det brasilianska nationella kapitalet för att försvara sin konkurrenskraft på den internationella arenan, och vilket varje regering eller högerparti skulle göra.
Detta gör att det är möjligt att visa dess sanna natur som arbetarklassens fiender, något som de alltid varit. I Brasilien som i andra länder, är svaret från arbetarklassen fortfarande långt ifrån att motsvara de enorma attackerna från borgarklassen som de hela tiden utsätts för. Men inte desto mindre (och det är just detta som förklarar det speciella intresset för dessa möten), finns det i Brasilien en växande oro för framtiden när man konfronteras med kapitalismens allt tydligare bankrutt. Detta visar sig i ett ökande intresse för ett alternativt perspektiv för det nuvarande samhället.
Våra analysen av vår klass historia och perspektiven för den politiska kampen, sett utifrån perspektivet av det framtida kommunistiska samhället, vilket togs upp i våra presentationer och ingripanden, uppfattas inte som dogmer utan bidrog till at ställa frågor och till att framkalla entusiasm, också ibland en skepsis, men då detta var fallet var de ändå mycket sympatiska reaktioner vilket flera deltagare meddelande oss i slutet på mötena. Dessutom fanns det en rad andra frågor som de inte hade haft tid att ställa under själva mötet.
Om kraften i deltagandet på dessa möten till viss del förvånade oss, bekräftar de dock en ökande tendens hos ungdomar att ställa sig i främsta ledet i det politiska ifrågasättandet av kapitalismens framtid. Detta manifesterade sig på ett av de politiska mötena, i Vitoria da Conquista, i att över hälften av deltagarna var unga eller mycket unga.
De viktigaste diskussionerna
Vi kommer här att ta upp de viktigaste frågorna som ställdes till oss, vilka visar på betydelsen av diskussionerna. Vi kan dock på grund av utrymmesbrist inte skriva om de svar vi gav till dessa. Vi inbjuder våra läsare att läsa på vår hemsida (www.internationalism.org) där de viktigaste utdragen från våra svar finns tillgängliga. Men vi vill förtydliga med att några av dessa inte besvarades utav oss utan av Arbetar Oppositionen (OpOp), men också att de besvarade dessa precis på ett sådant sätt som vi själva skulle ha gjort. Det betyder dock inte att alla svar som gjordes av IKS eller OpOp betyder att de har samma uppfattning om dessa frågor. De viktigaste diskussionerna som fördes var följande:
- fackföreningarnas roll och natur;
- arbetarklassens organisationer i arbetarråden och revolutionärernas roll;
- ryska revolutionen, dess degenerering och kontrarevolutionens tyngd;
- partiets roll och den internationella Kommunistiska vänstern;
- klassnaturen hos de socialdemokratiska partierna, ”kommunist”-partierna och de trotskistiska strömningarna;
- förfallet och kapitalismens sönderfallsfas;
- de förtrycktas kamp och icke utsugande skikt
- den borgerliga naturen hos ”Chavismen” (ö.a, ”Chavismen” är en term som benämns för den politik som förs av och de politiska strömningar som försvarar den venezuelanske presidenten Hugo Chaves) och antiglobaliseringsrörelsen;
- det revolutionära perspektivet
De viktigaste frågorna som togs upp med anledning av dessa teman var:
”Hur skall man kunna förstå/ha ett revolutionärt perspektiv inom ett konsumtionssamhälle?”
”Den anti-demokratiska karaktären av revolutionen, riskerar den inte att slå tillbaka på arbetarklassen?”
”Hur skall man kunna genomföra en världsrevolution när proletariatet i USA stöder sin egen borgarklass?”
”Hur skall de arbetslösa mobiliseras?”
”Är inte arbetarklassen idag annorlunda än den vid revolutionen 1917?”
”Är inte revolutionen en förlegad idé?”
En erfarenhet att gå vidare med
Det är en mycket positiv balans som IKS gör av dessa 4 offentliga ingripanden.
Förutom att utgöra det första offentliga ingripandet av IKS i Brasilien, var också dessa möten bland de sällsynta där IKS har gjort ett gemensamt ingripande med en annan proletär organisation (3). För vår del, är det också i detta fall en mycket positiv balans som vi gör av denna erfarenhet vad det gäller kvaliteten på samarbetet med OpOp och det genomslag som ett sådant förenat ingripande hade på åhörarna. Det faktum att två skilda organisationer, med de politiska skillnader som finns mellan dem, gemensamt kan rikta sig till sin klass, detta förebådar kapaciteten hos de olika elementen i det revolutionära avantgardet att arbeta tillsammans i försvaret för en gemensam sak: revolutionens seger.
Vad det gäller detta, var det införstått mellan våra organisationer att i ingripandena på de offentliga mötena, gavs prioriteten till frågan om proletariatets revolutionära organisering i sina egna klassorgan, det vill säga arbetarråden. Också frågan om att fördöma de demokratiska och parlamentariska mystifikationerna gavs prioritet och att avslöja fackföreningarnas kontrarevolutionära roll. Men det var också införstått mellan våra organisationer att vi inte skulle försöka dölja olika uppfattningar som finns vad det gäller att förklara den ena eller andra frågan. Vi kom också överens om att dessa skillnader skall bli föremål för en fördjupad debatt mellan oss så att vi bättre kan urskilja dess natur och implikationer.
För vår del är det viktigt att gå vidare med denna erfarenhet.. Ännu en gång, tackar vi våra sympatisörer för kvaliteten i deras engagemang vid vår sida och vi hälsar Arbetar Oppositionen –OpOp, för dess öppna och solidariska attityd, eller med ett annat ord, proletära attityd.
IKS 2 december 05
Noter:
1 Denna grupp som IKS har utvecklat en diskussion och ett politiskt samarbete med, tillhör helt klart det proletära lägret på grund av dess engagemang i den internationalistiska kampen för den kommunistiska segern. De har visat på en avsevärd klarhet när det gäller fackföreningarnas natur och de demokratiska och parlamentariska mystifikationerna. Man kan kontakta dem på deras hemsida: opop.sites.uol.com.br.
2. Det militanta målet var sålunda en uttalad utgångspunkt för rubriken i vår presentation som hade titeln ”Framtiden tillhör klasskampen”.
3 Tidigare har vi haft gemensamma offentliga möten med CWO (Communist Workers Organisation) som representerar IBRP i Storbritannien. Vi hade ett gemensamt offentligt möte med dem när den ryska revolutionen firade 80 år. Olyckligtvis kunde denna erfarenhet inte upprepas, då CWO och mer allmänt IBRP ansåg det omöjligt att fortsätta dessa på grund av IKS påstådda idealism, särskilt vad det gäller vår analys om existensen av en historisk kurs som går mot klasskonfrontationer.