Allt sedan 1968, och i synnerhet efter östblockets kollaps, har många av de som vill arbeta för revolutionen vänt ryggen till erfarenheterna från den ryska revolutionen och den tredje internationalen, och i stället sökt lärdomar för arbetarklassens kamp ur en annan tradition: den "revolutionära syndikalismen" (stundtals kallad "anarko-syndikalism")