Under 15 år har Somalia plågats krig med imperialistiska makter och lokala krigsherrar. I slutet av december 2006, efter en vecka med blodiga konfrontationer, intog etiopiska trupper, med stöd av den amerikanska armen, de islamiska domstolarnas fästen, vilka hade flytt huvudstaden Mogadishu och försökte undkomma med dess tunga beväpning i områdena utanför staden. Men islamisterna är långt ifrån besegrade och genomför nu ett gerilla krig mot den etiopiska ockupationen och den federala somaliska regeringen.

Under det vakande ögat från olika imperialistiska makter har de inblandade i detta krig genomfört verkligen barbariska dåd, som bland annat innebär mobilisering av tusentals barn som är 10 år eller yngre, beväpnade till tänderna för att döda eller dödas. Tusentals människor har dödats inom loppet av några dagar, och våldtäkter med bajonetter har blivit standard.

Krutdurken i Somalia håller på att skaka om hela regionen, med början i Etiopien och Eritrea som drar nytta av situationen genom att göra upp om gamla konflikter på somaliskt territorium. Bägge dessa stater har mobiliserat tusentals män för att backa upp de två huvudsakliga krigande fraktionerna i Somalia. Kenya är också inblandad i konflikten. Tiotusentals flyktingar har redan flytt dit över den somaliska gränsen, och Nairobi använder sig av militära medel för att utvisa tusentals av dem med förevändningen att de förhindrar att ”terroristgrupper” får tillträde till kenyanskt territorium. Kriget blir allt mer allomfattande då Somalia i sig håller på att sjunka ned i ett allt värre kaos, sönderslitet av olika lokala krigsherrar som i sin tur är manipulerade utifrån av imperialistiska makter som försöker få kontroll över regionen sedan 1990-talet. Sedan den förre presidenten Said Barre störtades har landet varit krigshärjat av mordiska klaner som kämpar om kontrollen över landet. Centralstaten har i princip upphört att existera och landet har delats upp i regioner under kontroll av maffia gäng – som i själva Mogadishu, som har delats upp i en rad zoner som styrs av olika gäng som genomför sin auktoritet med mord, våldtäkter och stöld. För befolkningen in allmänhet har detta inneburit ett rent helvete.

Den amerikanska imperialismen står bakom Etiopiens ingripande

Inte nöjt med att ha beväpnat och tränat den etiopiska armen som kastade ut de islamiska domstolarna från Mogadishu, genomförde Pentagon flyganfall i mitten av januari (2007) som dödade ett dussintal. Detta innebär en ny amerikansk offensiv i detta land, efter det förödmjukande misslyckandet för dess tidigare angrepp 1993.

Vid den tidpunkten, under den bedrägliga förevändningen av att operation ”Återupprätta Hoppet” (”Restore Hope”, ö.a.), som ackompanjerades av Frankrike och Italien, då de gjorde ett försök att få situationen under kontroll genom att placera tusentals soldater i Somalia. Detta blev ett totalt misslyckande och 1994 måste USA packa sina väskor och dra, men detta hindrade dem inte att från att fortsätta att använda sig av lokala gäng för att göra deras ärenden på plats.

Varför denna nya amerikanska offensiv?

Enligt Bush administrationen, är syftet med USA: s militära engagemang i Somalia att de skall fortsätta kriget mot Al-Qaida. Detta är förstås en lögn eftersom USA har ingripit i Somalia långt före att Al-Qaida existerade. Dess verkliga syfte är att försvara des strategiska imperialistiska intressen.

”Afrikas horn har en växande betydelse för den amerikanska administrationen. Regionen ses som strategisk både för att hålla tillbaka den islamiska terrorismen  och för att förhindra att ”förlorade stater” som Somalia att bli skyddade zoner för Al-Qaida, och, i kontinuitet med USA:s tidigare politik, kontrollera inloppet till Persiska viken och skydda oljetransporterna”. (Le Monde, 4.1.07)

Som vi kan se, är det verkliga skälet som Washington har att kontrollera inloppet till den Persiska viken och göra sig själv till den makt som kontrollerar världens oljetransporter. Somalia befinner sig rakt emot den Persiska viken och är en strategisk zon för de imperialistiska makter som kämpar i regionen. Det var med detta syfte som USA upprättade en ny och specifik regional styrka för Afrika, med namnet ”US Africa Command”. Faktum är att USA försöker öka dess förmåga att övervaka regionen och de har redan militära baser i Djibouti (gamla Franska Somaliland, där Frankrike tidigare har haft några av sina elitstyrkor i Afrika, ö.a) och också i Diego Garcia (en ö i Indiska oceanen) som ligger en bit utanför Somalia, ö.a). Det är uppenbart att USA:s ambitioner kommer att konfrontera de rivaliserande imperialistiska makternas ambitioner, vilka på samma sätt som USA använder sig av lokala gäng på det imperialistiska schackbrädet.

Kaos är det enda perspektivet för Somalia

Så länge som den globala kapitalismens väpnade hand inte är avhuggen, är perspektivet för Somalia bara ett ökande kaos. Borgarklassen har själv medgett detta i en FN rapport som Le Monde citerade den 16/11 2006:

”Offer för en obegränsad militarism, är enligt FN experter Somalia på väg mot storskaligt krig som hotar att dra in länderna i regionen… de islamiska domstolarna stärker sin kontroll över landet tack vare militärt stöd av Eritrea, men också Iran, Syrien, Hizbollah i Libanon, Egypten, Libyen, Saudi-Arabien  och Djibouti.

Övergångsregeringen, som är internationellt erkänd men tvingad att ta sin tillflykt till Baidoa, har kunnat existera tack vare det ”aggressiva stödet” från Etiopien, Uganda och Jemen. Enligt denna rapport, har regeringen inte mycket tyngd jämfört med de islamiska domstolarna som kontrollerar huvudstaden Mogadishu, så väl som de centrala delarna av landet och södern och som har förmågan att förvandla Somalia till ett nytt Irak genom terrorist attentat och mord”

Nu är det klart att de islamiska domstolarna har kastats ut ur huvudstaden, men de är inte så långt borta och de kan räkna med stöd från ett antal imperialistiska makter för att genomföra anfall mot deras fiender. Det är sannolikt att landet kommer att genomgå en ”irakisk” situation: det vill säga, urskillningslöst dödande, självmordsbombningar och massiva flyg och infanteri angrepp. Eller en ”kongolesisk” situation där landet är ockuperat av en rad olika makter som alla slåss om kontrollen för delar av landet.

Somalia må vara otroligt fattigt, men de imperialistiska gamarna behöver det ändå. Det är för denna anledning som det för närvarande är den mest slående illustrationen av det kapitalistiska sönderfallet i hela Afrika.

Amiona (Från Revolution Internationale 376, februari 2007)