I oktober 2013 såg en ny politisk grupp dagens ljus och gav sig själv det storslagna namnet International Group of the Communist Left (IGCL). Denna grupp säger inte så mycket om sig själv, men är de facto en fusion av två element från gruppen Klasbatalo i Montreal och typer från den så kallade Internal Fraction Of the ICC (IFICC), som uteslöts från IKS 2003 för ett beteende som var ovärdigt för en kommunistisk militant, samt stöld förtal och utpressning. Dessa typer gick över gränsen för det acceptabla genom ett utstuderat beteende som tjallare framförallt genom att på internet annonsera datumet för vår interna konferens av IKS sektion i Mexiko och genom att de publicerade de verkliga initialerna för en av våra kamrater som framställdes som en av ledarna för IKS. Vi hänvisar de läsare som inte känner till detta till de artiklar vi publicerade vid denna tidpunkt1.

I en av dessa artiklar ”The police-like methods of the IFICC” visade vi tydligt hur dessa element erbjöd sina lojala tjänster till den borgerliga staten. De spenderar större delen av sin tid med att noggrant följa IKS internetsite för att försöka informera sig om allt som händer inom vår organisation. Deras huvudsakliga intresse är det motbjudande skvaller som de sprider framförallt om Louise och Peter två IKS militanter som de varit fixerade av i allra högsta grad under mer än 10 år! Kort efter denna artikel förvärrade de sin sak ytterligare genom att publicera ett dokument på 114 sidor, där de reproducerade utförliga utdrag från protokoll från möten inom vårt internationella centrala organ. Med det påstådda syftet att bevisa att de hade rätt, men vad detta verkligen visade var ett sinne som var helt förvridet av hat mot organisationen, att de medvetet lämnade över till polisen information som kunde hjälpa den i dess arbete.

Knappast hade det uppstått detta missfoster som kallade sig ”International Group of the Communist Left” innan de utbrast i en hysterisk propaganda mot IKS, som vi se från första sidan på deras webb-site. ”A new (final) crisis of the ICC som följdes av en ”Appeal to the proletarian camp and the militants of the ICC”

Under flera dagar har denna ”internationella gupp” som består av 4 individer genomfört en frenetisk aktivitet med att skriva brev efter brev till hela den proletära politiska miljön likväl som till våra militanter och en del av våra sympatisörer (vars adresser de lyckats lägga beslag på). För att rädda dem från den så kallade likvidationistiska fraktionen, en klan som skulle bestå av Louise, Peter och Baruch.

De grundande medlemmarna av denna grupp de två gamla tjallarna från IFFIC har just tagit ett nytt vanhedrande steg genom tydligt visa sina polismetoder som syftar till att förstöra IKS. De så kallade IGCL slår på stora trumman och utropar med hög röst att de har IKS internbulletiner i sin ägo. Genom att visa upp sitt byte och göra en så stor sak av det vill dessa uttalade polisinformatörer föra ut budskapet att det finns en mullvad inom IKS som arbetar för ex-IFICC! Detta är en tydlig polisverksamhet som syftar till att skapa en situation av allmän misstro och misstänksamhet inom IKS. Detta är samma metoder som användes av Stalins politiska polis GPU för att förstöra den trotskistiska rörelsen på 30 talet. Detta är samma metoder som medlemmarna av IFICC redan använt, i synnerhet 2 av dem Juan och Jonas, grundande medlemmar av IGCL, när de gjorde speciella resor till flera IKS sektioner för att organisera hemliga möten och sprida rykten om att en av våra kamrater (IKS chefens fru som de uttryckte saken) var en snut! Idag är de samma agerande för att sprida panik och förstöra IKS inifrån, men det är idag ännu mera motbjudande när det sker under den hycklande förevändningen av att ”vilja sträcka ut en hjälpande hand” till IKS militanter och rädda dem från demoralisering. Vad dessa professionella tjallare verkligen gör är att sända ut följande budskap till IKS militanter ”det finns en eller flera förrädare hos er som ger oss era internbulletiner, men vi kommer inte att ge er deras namn därför att det är upp till er att hitta dem!” Detta är syftet med den frenetiska aktiviteten hos denna nya grupp, att återigen föra in giftet av misstro och misstänksamhet i organisationen, för att underminera den inifrån. Detta är ett riktig förstörelseprojekt med metoder som liknar de som Stalins politiska polis eller Stasi använde.

Som vi tagit upp flera gånger i vår press visar Victor Serge i sin välkända bok en referenspunkt för arbetarrörelsen ”What every revolutionary should know about repression” tydligt att sprida skvaller och misstänksamhet är den borgerliga statens favorit vapen för att förstöra den revolutionära organisationen.

”Förtroende för partiet är kittet i alla revolutionära styrkor...motståndarna till handling, fegisarna, de väletablerade, opportunisterna är nöjda med att ta sina vapen från kloakerna! Misstänksamhet och skvaller är vapen för att diskreditera revolutionärerna....Detta elände av misstänksamhet och misstro kan reduceras och isoleras endast genom en stor viljeansträngning. Detta är nödvändigt eftersom förutsättningen för en verklig kamp mot provokation – lösa anklagelser mot medlemmar spelar spelet av provokation - är att ingen skall kunna bli anklagad på ett lättvindigt sätt och det är omöjligt att en anklagelse mot en revolutionär kan accepteras utan en ordentlig utredning. Vid varje tillfälle när minsta misstanke kommer upp skall en jury av kamrater yttra sig och avgöra om anklagelsen eller skvallret. Enkla regler att följa på ett rigoröst sätt, om man vill bevara den moraliska hälsan hos en revolutionär organisation.”

IKS är den enda revolutionära organisationen som förblivit trogen denna tradition inom arbetarrörelsen genom att försvara principen av en hedersjury konfronterad med skvaller, endast äventyrare, suspekta typer och fegisar vägrar att klargöra saker inför en hedersjury2.

Victor Serge insisterar också på att de motiv som leder en del revolutionärer att erbjuda den härskande klassens repressiva apparat sina tjänster inte alltid kommer ur misär eller feghet:

” de är mycket farligare de dilettanter och äventyrare som inte tror på någonting, oberörda inför de ideal som de tjänat, fångade av tanken på spänning, intriger och konspirationer för de ett komplicerat spel där de kan lura alla. De kanske har talang, och då är deras roll nästan omöjlig att upptäcka.”

Som en del av denna profil av polisinformatörer och provokatörer kommer du enligt Victor Serge att finna ex-militanter ”sårade av partiet”. Vanlig sårad stolthet, personliga aversioner (avundsjuka, frustration eller besvikelse) kan leda militanter till att utveckla ett otyglat hat mot partiet (eller en del millitanter som de ser som sina rivaler) och på så sätt erbjuda den borgerliga staten sina tjänster.

Alla dessa högstämda appeller från dessa snorkiga representanter för den borgerliga staten som är IGCL är inget annat än en uppmaning till en pogrom mot vissa av våra kamrater (och vi har redan fördömd i vår press hot som uttalats av en medlem av ex-IFICC mot en av våra militanter ”jag skall skära halsen av dig”). Det är ingen tillfällighet att att denna nya appell från tjallarna från IFICC omedelbart länkades av en av deras kumpaner en viss Pierre Hempel, som har en blogg som är lika obegriplig som förvirrad Le Proletariat Universel var man kan läsa saker som Peter och slampa. Slampan är ingen annan än en av våra kamrater som trakasserats under mer än 10 år av tjallarna och de potentiella mördarna inom IFICC och deras anhang. Det är denna ”väldigt proletära litteratur” som cirkulerar denna appell av IGCL som väcker nyfikenheten hos de söker efter skvaller inom den så kallade proletära miljön. Man får de vänner man förtjänar.

Detta är inte allt. Om du klickar på länkarna i noten nedan3 kan de av våra läsare som verkligen tillhör den kommunistiska vänsterns läger få klart för sig den verkliga naturen hos denna nya International Group of the Communist Left, den har sponsrats under flera år av en annan tendens inom en annan del av den borgerliga staten NPA (Det nya antikapitalistiska partiet med Olivier Besancenot som ställer upp i allmäna val och regelbundet bjuds in att delta i tv-debatter). Denna tendens inom NPA gör en del reklam för IGCL och lyfter fram dem på sin första sida på sin internet-site. Om en grupp inom kapitalets vänster ger så mycket publicitet till IFICC och dess nya fasad IGCL är det ett uttryck för att borgarklassen känner igen en av sina trogna tjänare, de vet att de kan räkna med dem när det gäller att förstöra IKS. Alltså skulle tjallarna från IGCL med all rätt kunna förvänta sig en utmärkelse från staten (från inrikesministerns hand förstås) eftersom det gjort så mycket mer för staten än många andra som fått en medalj från staten.

IKS kommer att försöka klargöra detta så mycket som möjligt och informera sina läsare om fortsättningen på denna affär. Det är möjligt vi blivit infiltrerade av en (eller flera) skumma element. Det skulle inte vara första gången och vi har lång erfarenhet av denna typ av problem som sträcker sig åtminstone så långt tillbaka som Chenieraffären. Chenier var en typ som uteslöts från IKS 1981 och bara några månader senare sågs arbeta officiellt för Socialistpartiet som satt i regeringsställning vid det tillfället. Om det är fallet så kommer vi naturligtvis att följa våra stadgar som vi alltid gjort tidigare.

Men vi kan inte utesluta en annan hypotes, att en av våra datorer skulle ha hackats av polisen (som har följt våra aktiviteter under 40 år). Det är inte omöjligt att det var polisen själv som förde vidare en del av våra internbulletiner till IFICC (och framställer sig själva som en mullvad, en anonym IKS militant) övertygade om att dessa tjallare och i synnerhet de två grundande medlemmarna av IGCL skulle utnyttja dem. Det skulle inte alls vara förvånande eftersom IFICC cowboysen (som alltid skjuter snabbare än sin egen skugga) har gjort något liknande en gång tidigare när de flörtade med ett okänt element från en stalinistisk grupp i Argentina ”medborgare B” som gömde sig bakom den så kallade Circulo de Communistas Internationalistas. Denna helt fiktiva Circulo hade den stora fördelen att det publicerade grova lögner om vår organisation som troget fördes vidare av IFICC. Så snart dessa lögner avslöjats försvann medborgare B och lämnade IFFIC i förvirring och upplösning.

IFICC/IGCL hävdar att ”proletariatet behöver sina politiska organisationer mer än någonsin för att orientera det mot den proletära revolutionen. Att en försvagning av IKS fortfarande betyder en försvagning av hela det proletära lägret. Att en försvagning av det proletära lägret innebär en försvagning av proletariatet i dess klasskamp”. Detta är det mest motbjudande hyckleri. Stalinistpartierna proklamerade sig själva som försvarare av den kommunistiska revolutionen när de själva verket var dess bittraste fiende. Ingen skall låta sig luras av detta scenario vare sig det gäller närvaron bland oss av en mullvad från IFICC, eller en manipulation av statens officiella krafter. Visar denna senaste kupp av IFICC/IGCL tydligt att dess ambition inte på något sätt är att försvara den kommunistiska vänsterns positioner eller att arbeta för den kommunistiska revolutionen. Utan istället strävar de efter att förstöra den mest betydelsefulla gruppen inom den kommunistiska vänstern. Detta är polisarbete vare sig det är betalt eller inte.

IKS har alltid försvarat sig mot angrepp från dess fiender, i synnerhet som försöker förstöra IKS genom kampanjer av lögner och förtal. Det är samma sak denna gång. Vi kommer inte låta oss destabiliseras eller förödmjukas av denna attack från klassfienden. Alla proletära organisationer genom historien har tvingats stå emot attacker från den borgerliga staten m ed syfte att förgöra dem. De försvarade sig bestämd mot dessa attacker, långtifrån att försvaga dem stärkte de deras enhet och solidaritet mellan medlemmarna. Det är så som IKS alltid reagerat på attacker från IFICC. Så fort denna ovärdiga appel från IGCL blev känd, så mobiliserade sig alla IKS sektioner och militanter bestämt för att försvara organisationen och de kamrater som var måltavla för denna appell.

Internationella Kommunistiska Strömningen 4/5 2014