Uttalande av KRAS (Ryssland) om kriget i Georgien

Utskriftsvänlig versionSend by email



Vi publicerar här det
ställningstagande om kriget i Georgien sommaren 2008 som kamraterna
delat ut ända sedan början på kriget. KRAS är en liten grupp inom
den anarkosyndikalistiska rörelsen och finns framförallt i
Ryssland. Även om det finns politiska skillnader mellan våra två
organisationer på ett antal frågor, så har IKS en kamratlig
politisk relation till KRAS, en relation som baserar sig på de
internationalistiska ståndpunkter som vi har gemensamt. Som läsaren
kommer att märka är detta uttalande precis som tidigare uttalanden,
framförallt under kriget i Tjetjenien, exempel på den klara
internationalistiska linje som KRAS står för:

  • Fördömande av den fullständigt
    kapitalistiska och imperialistiska inriktningen hos alla de olika
    nationella regeringarna och av dess rovgiriga imperialistiska natur,
    särskilt stormakterna.

  • Inget stöd till vare sig den
    eller andra sidan i detta kapitalistiska och imperialistiska krig.

  • Uppmana arbetarna i de krigförande
    länderna att visa sin klasssolidaritet över nationsgränserna och
    kämpa mot sina respektive exploatörer

Detta är anledningen till att vi gav
vårt fulla stöd till de viktigaste delarna av detta uttalande.

Vi vill trots detta säga att
parollerna i slutet på uttalandet (vägran att lyda order från
officerare, vända sina vapen mot dessa osv) även om de är helt
korrekta ur en historisk synvinkel (detta skedde i praktiken under
den ryska revolutionen 1917 och i den tyska revolutionen 1918) inte
möjliga att genomföra omedelbart, eftersom det i regionen inte
finns vare sig en tillräcklig styrka och utveckling av
arbetarklassens kamp. Under de nuvarande förutsättningarna skulle
ett sådant agerande riskera att utsätta soldaterna för den mest
brutala repression utan att de skulle kunna räkna med att skyddas av
solidariteten från resten av arbetarklassen.

Med detta sagt vill vi hylla kamraterna
i KRAS för deras principfasta internationalism och det mod som de
visat under flera år av mycket svåra förhållanden, när det
gäller både represssion från polisen och tyngden hos de
ideologiska mystifikationerna, i synnerhet nationalistiska sådana,
som fortsätter att väga tungt i den ryska arbetarklassens
medvetande. Detta är ett resultat av den stalinistiska
kontrarevolution som härskade under så lång tid.

Nej
till på kriget i Kaukasus

Utbrottet av krigshandlingar mellan
Georgien och Syd-Ossetien hotar att utvecklas till ett storskalligt
krig mellan Georgien stött av NATO på den ena sidan och den ryska
staten på den andra. Tusentals människor har redan dödats eller
skadats, framförallt vanliga fredliga innevånare, hela städer och
byar har utplånats. Samhället har dränkts av en grumlig flodvåg
av nationalistisk och chauvinistisk hysteri.

Som alltid och överallt i konflikter
mellan stater, finns det inte och kan inte heller finnas en
rättfärdig sida i detta nya Kaukasus. Där finns bara skyldiga. Den
glöd som underblåsts under flera år har orsakat en militär brand.
Saakhasvilli-regimen håller två tredjedelar av befolkningen i
fattigdom, och ju större inhemskt missnöje detta leder till, desto
mer försöker regimen finna en utväg från denna låsta situation
genom ett ”litet framgångsrikt krig” i hopp om att därigenom
skulle stryka ett streck över detta. Den ryska regeringen är fast
besluten att behålla sin dominans över Kaukasus. Idag låtsas de
försvara de svaga, men deras hyckleri står fullständig klart,
faktum är att Saakhasvillis soldater idag bara repeterar vad Putins
soldater gjorde för 9 år sedan i Tjetjenien. De härskande
klickarna både Ossetien och Abhazien aspirerar på att stärka sin
roll som lokala ryska allierade i regionen, samtidigt som de strävar
efter att mobilisera den utarmade befolkningen runt de prövade
facklorna av den ”nationella tanken” och av att ”rädda
folket”. Ledarna i USA, de europeiska staterna och NATO önskar å
den andra sidan att försvaga den ryska rivalens inflytande i
Kaukasus så mycket som möjligt för försäkra sig om kontrollen
över oljan och dess transporter. Alltså har vi blivit vittnen till,
och offer för, nästa steg i den globala kampen för makt, olja och
gas.

Denna strid för inte med sig nånting
gott till de arbetande människorna vare sig de är georgier,
ossetier, ab- eller ryssarkhazier, förutom blodspillan och tårar,
oräkneliga katastrofer och misär. Vi uttrycker vår djupa medkänsla
med de vänner och släktingar till offren, till människorna som
lämnats utan tak över huvudet eller möjlighet att försörja sig
på grund av detta krig.

Vi får inte falla för den
nationalistiska demagogi som kräver enhet med ”vår” regering,
att vi lyfter fanan till försvar av fosterlandet. Den främsta
fienden för vanliga människor är inte deras utarmade bröder och
systrar på andra sidan nationsgränsen eller av annan nationalitet.
Deras främsta fiender är härskare och bossar av olika slag som
presidenter, ministrar, affärsmän och generaler, de som skapar krig
för att öka sin makt och rikedom. Vi uppmanar de arbetande
människorna i Ryssland, Ossetierna, Abkhazien och Georgien att
avvisa locktonerna från nationalism och patriotism och vända sin
ilska mot de styrande och de rika på båda sidor om gränsen.

Ryska abkhaziska, georgiska och
ossetiska soldater! Lyd inte order från era befälhavare! Vänd era
vapen mot dem som skickade ut er i krig! Skjut inte mot
motståndarsidans soldater- fraternisera med dem: en bajonett i
marken!

Arbetande människor bakom fronten:
sabotera krigsansträngningen, lämna jobbet för möten och
demonstrationer mot kriget, organisera er och strejka mot det!

Nej till kriget och dess anstiftare –
de härskande och de rika! Ja till solidaritet mellan arbetande
människor över nationsgränser och frontlinjer!

Federationen för arbetare inom
utbildning, vetenskap och teknik CRAS-IWA

(Augusti 2008)

Geografisk region: 

IKS liv: 

Politiska strömningar och länkar: